Lucias

Inlägg publicerade under kategorin Lucias funderingar

Av Maria - 18 november 2008 19:14

Status i det Lucianska hemmet tisdagkväll. Jobbat till fem. Maken jobbar fortfarande, framför hockeyn på tv:n, packar en massa foton. Maken har lagat god middag till sin fru, bulgur med räkor, squash och avocado, supernice! Datorn har åkt fram på köksbordet, tekoppen är på plats, ljuslyktorna brinner på bordet. Inga barn den här veckan. Lite tomt. Lite tråkigt. Lite vardag. Tänker på jobbet. Är lite rastlös. Borde förmodligen springa ett par mil för att få det ur kroppen, men vem orkar och vill i det här vädret?? Vem orkar och vill vilket väder det än är förresten hahahaha!! Har inte sprungit en kilometer på flera år tror jag.

Puss och godnatt!

Av Maria - 14 september 2008 17:50

En sak som upprör mig oerhört är livsmedelsindustrins fula trix för att få oss konsumenter att köpa deras produkter. Ta det här med smakförstärkare (glutamater) som finns i massor av matvaror som man inte har en aning om. Glutamater är så vitt jag förstår ett nervgift som lurar hjärnan att det vi äter smakar mer än vad det gör. Det vill jag ALDRIG ge till våra barn eller äta själv heller för den delen!!


I vår familj har vi blivit extra uppmärksamma på det här de senaste åren. Maken är nästan nojigare än mig. I somras kom han hem med två påsar tacochips av Icas egna märke. Han fick för sig att det var de chipsen vi brukade köpa som var ok. Väl hemma upptäckte han att det var fel sort och att det var glutamater E 621 i bägge sorterna. Han knöade ner dem i soporna direkt och åkte till Willys för att köpa den rätta sorten. Egentligen skulle han väl åkt tillbaks till Ica och bett om att få lämna tillbaka påsarna och talat om varför. Det är ju på det viset vi konsumenter kan påverka livsmedelsindustrin. Jag tror inte människor vet om att glutamater är så pass vanliga som de är. T ex finns de i buljongtärningar, grillolja, färdigskivad rökt skinka, i alla chips med smak på (vanliga saltade är ok) mm.


Jag har en bok som heter "Handbok för den kräsne konsumenten" som jag köpte av en föreläsare som heter Tommy Svensson för några år sedan. I den kan man läsa om olika tillsatser i mat och dryck som inte är bra för kroppen. Alla E-nummer finns uppradade så att man lätt kan se om det man tänker köpa är ok eller inte. När jag precis köpt boken hade jag den med mig till affären och upptäckte att vissa saker av det jag alltid köpt inte alls var hälsosamt. Jag fick även göra ett rejält rens i kylskåp och skafferi. Nu är det ju som tur är så att tillsatser av olika slag i små mängder inte är så skadliga men ändå. Varför finns de överhuvudtaget i det vi ska äta själva och ge våra barn? Jag blir skitförbannad!!!   

Av Maria - 13 februari 2008 19:30

Jag skulle gärna säga att jag är en lustfylld människa (här menar jag inte lustfylld på ett sexuellt sätt) men kanske är jag bara rätt och slätt lat. Jag har väldigt svårt att förmå mig göra saker som inte är roliga.....eller om jag ska vara ärlig så gör jag dem inte helt enkelt. Det kan handla om allt från att städa till att göra saker på jobbet. Mitt motto vad gäller städning har alltid varit (och här kan ni fråga min mamma) att göra det när det känns roligt och så är det. Ingen i hela väääääärlden kan tvinga mig till att städa en bestämd veckodag bara för att det ska vara så. Näe ibland går det väääääldigt långt mellan dammsugningarna i det här huset. Torka golvet är väldigt tråkigt så det gör vi typ....aldrig eller jo en gång om året kanske. Damma är också VÄLDIGT tråkigt så det händer inte heller så ofta. Det går ju så bra att suga lite med dammsugaren på hyllorna mellan alla prylar...eller hur? Men någon gång varje månad känner jag att åååh nu vill jag städa. Då flänger jag fram med dammsugaren på våra tre våningar, skurar badrum och kök och lägger var sak på sin plats. Så länge ingen mår dåligt av det måste väl det vara det bästa. Maken verkar också glad över att jag inte är pedant.

Annat som är tråkigt är att köpa bh, jeans och skor. Shopping, som annars är väldigt lustfyllt för mig, är inte kul alls när det kommer till dessa plagg. Nä jag kan tvinga mig ner på stan för att nu bara måste jag ha ett par nya jeans och så kommer jag hem med två klänningar. Jag är en riktig kjol och klänningsmänniska (har alltid det över jeansen) och det finns ju maaaaaassor av fina klänningar som bara hänger där och väntar på att få följa med hem. Vem vill trängas i svettiga provrum med fjorton par jeans då????? När man kan bli hög av lycka på två klänningar!! Om jag tänker efter kan nog jeansen jag har duga ett tag till.

Jag vet faktiskt inte om jag vågar kalla mig för livsnjutare eller om jag som sagt bara är jävligt lat.

Skapa flashcards